Här kallar ägaren på sin katt som verkar förstå och kommer direkt.
Katten känner igen signalerna, uppfattar situationen som positiv och kommer springande med öronen framåtriktade och svansen upprätt (tail up) vilka båda används av katter vid positiva interaktioner. När katten kommer fram accepterar den att bli klappad men visar att det är matskålen som lockar genom att flytta kroppen bort från klappen och sträcka sig efter skålen.
Ägaren verkar ha en rutin med att klinga i matskålen och samtidigt ropa på sin katt genom att använda kattens namn. När katten kommer fram fortsätter hon kommunikationen genom att lägga till taktila signaler, genom att klappa sin katt med inåtböjda fingrar (inte fingrarna framåt). Kommunikation som omfattar flera olika typer av signaler (bimodal kommunikation) verkar föredras av katter.
Ägaren pratar med katten vid matdags som förstår att hon ska få mat.
Katten visar tydligt ett förväntansbeteende under beredningen av maten genom att hålla sig nära ägaren, titta på ägaren och följa ägarens rörelser. Katten är även delvis störd av forskarnas (som spelar in filmen) närvaro. Katten visar delvis positiva signaler som svansen upprätt (tail up). Katten accepterar att bli klappad, men lutar bort från klapparna, och är mer intresserad av mat än interaktion med ägaren.
Ägaren pratar med mjukt och högt röstläge, sedan med lägre röstläge (duktig), något som säkerligen övats in och som katten förstår. Ägaren använder även flera olika typer av signaler samtidigt (bimodal kommunikation) vilket fungerar bättre än enbart en signal (unimodal).
Ägaren kallar på sin katt och han kommer, jamar, visar att han är hungrig och får mat.
Katten visar tydligt att han vet vad ägaren menar genom att på direkten resa sig upp besvara ägarens signaler genom att komma fram, jama, stryka sig och följa ägarens rörelser i rummet. Katten vet var maten kommer placeras och rör sig tillsammans med ägarens mot matskålen.
Ägaren kallar på katten genom kattens namn i ett troligen intränat röstläge med mycket variation i satsmelodin och med energisk och "aktiv" (flödig) röstkvalitet. Ägaren inväntar kattens svar på ett uppmärksamt sätt under interaktionen och anpassar sig efter kattens signaler.
Den här katten visar att han gillar att bli lyft.
Katten har en avslappnad svansposition, även om den påverkas av ägarens hantering, lutar sig in mot ägaren efter att ha blivit upplyft och stryker sig mot ägaren. Katten spinner och vrider huvudet för att bli kliad under hakan.
Ägaren pratar mjukt med sin katt och är lyhörd för hans signaler (vokala, visuella och taktila) och anpassar sin hantering efter detta.
Den här katten visar att hon inte vill bli lyft.
Katten har svansen vertikalt i en mer spänd position, jamar missnöjt, lutar sig bort från ägaren och försöker slingra sig fri.
Ägaren vet om och förstår att katten inte gillar att bli lyft, så hon pratar lugnande och klappar och pussar på katten för att försöka göra henne mer positivt inställd till att bli lyft. Hon avbryter hanteringen när katten en andra gång försöker kravla sig ur famnen.
Den här katten kommer när ägaren kallar och visar att hon gillar att bli borstad så här.
Katten kommer vid inkallning med svansen upprätt (tail up), avslappnad kroppshållning och nyfikna framåtriktade öron. Katten stretchar/sträcker ut bakbenen, vilket tros vara en positiv signal vid återförening mellan katt och ägare, och håller sig frivilligt kvar under pälsvården och stryker sig till och med aktivt mot borsten. Ägaren kallar in katten genom att ropa på katten och dra med fingrarna på borsten. Kombinationen av signalerna verkar inarbetad och katten verkar förstå vad som ska hända. Ägaren håller sedan först fram borsten, för inspektion medan han pratar lugnt med katten, för att sedan påbörja pälsvården. Han låter katten vara med och styra interaktionen genom att enbart locka tillbaka henne när hon går i väg och är uppmärksam på hennes signaler.
Här visar katten att hon inte gillar att bli borstad så värst mycket. Hon protesterar, men låter sig ändå hanteras av ägaren en stund.
Katten sitter inledningsvis still och inspekterar borsten kort för att sedan, genom att rygga tillbaka, visa att hon inte är intresserad. Svansen vaggar långsamt och hålls mer spänt. Hon fortsätter protestera (milt) genom att försöka slingra sig undan, jama missnöjt och sedan hoppa ner när möjligheten uppkommer. Ägaren sätter sig ner på kattens nivå, håller först fram borsten för inspektion och tilltalar katten mjukt. Ägaren pratar mjukt med katten under hela interaktionen, rör sig lugnt och håller bara katten precis så att den inte kan hoppa i väg innan pälsvården är avklarad.
Katten visar att han ogillar att få en venös infart (venkateter) hos veterinären.
Katten börjar med att försöka hantera situationen genom att vara passiv, hålla sig kvar i transportburen och gömma sig. Svansen hålls nära kroppen och han lutar sig aktivt bort från veterinären, varnar genom att jama missnöjt och aktivt streta emot. När strategin med att hålla sig undan inte fungerar försöker katten istället ta sig undan (fly). Som sista utväg försöker katten försvara sig genom att fräsa, mota bort hanteringen med baktassarna (klorna utfällda) och vokaliserar flertalet gånger negativt. Katten slickar sig om läpparna (lip licking) vilket kan vara ett tecken på obehag, och använder mer och mer kraft för att slingra sig undan
Ägaren får aktivt lyfta ut och hålla i katten men försöker samtidigt lugna katten med mjukt tal och distrahera genom att klia i pannan samt på kroppen. Ägaren lutar sig inte över katten utan försöker hålla sig mer bakom. Djurhälsovårdspersonalen försöker hälsa, och pratar sedan mjukt och försöker hålla sig lugn, hantera katten försiktigt men med ett fast grepp för att minska risken för skador i samband med placering av infarten.
Katten visar att han är stressad när veterinären undersöker honom.
Katten har huvudet nedböjt, håller sig passiv med krökt rygg (försöker troligen göra sig liten) och har svansen tätt upp mot magen.
Djurhålsovårdspersonalen talar mjukt till katten, berömmer den, försöker distrahera den genom att klia lite och verkar undvika att luta sig över katten.
Här förstår ägaren snabbt att hennes katt vill bli utsläppt och öppnar dörren.
Katten rör sig mot dörren med svansen upprätt (tail up), öronen vinklade mot ägaren (lyssnar antagligen), avvaktar och väntar in ägaren, piskar lite med svansen, innan han fortsätter mot dörren.
Ägaren pratar med katten under hela interaktionen, läser av kattens rörelser och följer efter när det blir tydligt att katten rör sig mot dörren och öppnar sedan dörren.
Den här katten vill inte mysa när ägaren kallar på honom och gömmer sig till sist under en fåtölj.
Katten håller sig borta – och bortvänd – från ägaren, piskar med svansen och undersöker istället närmiljön. Han lyssnar på ägaren genom att vinkla öronen mot ljudet, tittar delvis ditåt, men väljer att inte komma fram. Katten drar sig aktivt bort genom att gömma sig under fåtöljen. Ägaren pratar mjukt med katten, lockar både genom att kalla på honom och skrapa mot soffan, men sitter kvar för att låta katten komma frivilligt. När katten inte besvarar inbjudan, utan stannar kvar, går ägaren långsamt mot katten, men läser av kattens signaler och försöker inte fånga in eller med tvång lyfta honom.
Den här katten visar tydligt att hon inte vill bli klappad.
Katten håller sig passiv mot ägarens inbjudan till interaktion, vinklar lite smått öronen utåt men ligger stilla och följer handens rörelser med ögonen. Accepterar först att bli klappad, men i samband med att klapparna blir längre och rör sig från pannan mot nacke markerar katten genom att hoppa upp, hugga efter handen med öronen vinklade bakåt, negativ vokalisering och tittar bort från ägaren. Reagerar starkt mot handrörelsen genom att hoppa till, slår bort (boxar) handen och hoppar slutligen ner och rör sig bort från ägaren. Ägaren pratar mjukt med katten, klappar inledningsvis framifrån med knuten hand och börjar mellan öronen (en plats de flesta katter accepterar att bli klappade på) för att sedan röra sig ner mot nacken. Ägaren rycker undan handen som reaktion mot kattens utfall men fortsätter prata mjukt med katten. Trots kattens varning håller ägaren fram ett finger (inte knuten hand) och fortsätter försöka klappa trots att katten signalerat att hon vill vara ifred.
Här visar katten att hon gillar att mysa i knät på sin ägare.
Katten accepterar inledningsvis att bli klappad på huvudet och kommer med svansen upprätt (tail up) när ägaren kallar på henne. Hon stryker sig mot olika objekt i miljön men håller sig nära ägaren och stryker sig även mot honom. Katten hoppar efter inbjudan ner i knät och stryker sig fortsatt mot ägaren och lägger sig ner i knät, fortsatt med svansen upprätt men i mjuk rörelse. Ägaren pratar lugnt med katten, håller inledningsvis armarna nära kroppen och erbjuder en knuten hand. Inväntar att katten accepterar inbjudan och stryker sig mot handen innan han börjar klappa katten mjukt. När katten kommit ner i knät omsluter ägaren henne utan att hålla fast henne , klappar mjukt och långsamt med korta tag främst på kroppen, följer kattens rörelser, talar mjukt och tittar på katten under hela interaktionen.
AI Website Generator